Har åter ombetts bevis för att Jesus inte skildes från Guds gemenskap av Ingvar Zagerholm .
Bevis för att Jesus inte dog andligt – inte skildes från Guds gemenskap:
”GENOM MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD FÖRKLARAR MIN RÄTTFÄRDIGE TJÄNARE ALLA MÄNNISKOR RÄTTFÄRDIGA…”
Detta återfinns i Folkbibelns fotnot till Jesaja 53 vers 11: ”Genom den möda hans själ har utstått får han se (se Andra handskrifter Qumran och Septuaginta: ‘se ljus’) och bli tillfreds.
Genom sin kunskap (kunskap Innebär här inte bara vetskap utan också gemenskap jfr t ex Ords 9:10,) här betyder det MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD (se Joh 7:29, 8:55, 10:15, 17:3). Förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga”.
Jag återger texterna som de hänvisar till i FolkBibeln: ”Jag känner honom, för jag är från honom och han har sänt mig.” ”Ni känner honom inte, men jag känner honom. Om jag sade att jag inte kände honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och bevarar hans ord.”
”liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren.” ”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”
Att känna någon synes här handla om att vara förenad med någon: ”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”
Då handlar det inte bara om en vetskap/kunskap om någon utan om att ”känna någon” så att man umgås. Och när det gäller den troendes umgänge med Gud och Jesus så handlar det om att vara förenad med Honom.
Joh 8:31-36 ”Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam…. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.”
Att lära känna sanningen är att vara förenad med honom som är sanningen. När Jesus säger: ”liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern” så måste det ju då innebära att de umgås och är förenade.
Fadern känner Jesus som sin egen älskade Son både i hans förnedring och som förhärligad. Han vet att Sonen är honom tillgiven och gärna gör hans vilja. Och såsom ”jag känner Fadern”; Jesus i sin tur känner Fadern som den som älskar honom och har omsorg om honom i alla förhållanden.
Matt. 11:27. Joh. 7:29 Fadern och Sonen är förenade i den stora uppgiften att frälsa världen. Fadern har sänt Sonen i världen, och Sonen vill gärna göra Faderns vilja. ”Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv”. ”Allt har min Far överlämnat till mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.”
Att känna någon är alltså att umgås och vara förenad med någon. ”Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam.” Jesus är alltså förenad med Gud. Allt annat är en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus och leder till fördärvet.
Jesus säger i Joh. Kap 17 om hur att känna någon är att vara förenade: ”Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag är förhärligad i dem… så att de är ett liksom vi är ett…
Så som du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Och jag helgar mig för dem, för att också de ska vara helgade i sanningen…Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig… jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett.”
Du säger: ”Jesus löste oss från den andliga döden, det var det som var det viktiga (fysiskt dör vi fortfarande). Om nu han ‘led en död lika vår’ för att rädda oss, på vilket sätt dog han då?
HaFo: Var har Du Bibelordet om att Jesus ”dog en död lika vår”? Att Jesus i vårt ställe besegrade den andliga döden – åtskillnaden från Gud – sker inte genom att Han blir lika misslyckad som Adam och åtskiljs från Gud.
Utan genom att ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv” 2 Kor. 5: 17 – 21. Alltså genom att Jesus igenom hela skeendet är ”Guds fullhet lekamligen”, ”Kristus kommen i köttet”. Alltså är Kristi person av Gud och människa förenade.
En förening som består igenom hela skeendet så att aldrig den sammansatta enheten av Fader Son och Ande bryts. Eller så att Kristi person inte längre i något skeende är upplöst. Då finns inget ”Jesu Kristi Guds Sons blod som renar från all synd” inför Gud om Jesus skulle skilts från Gud – dött andligen.
Bibeln är väldigt klar med vilken form av död som Jesus dog. Den kroppsliga döden. Vilket också tillkännages vid brödsbrytelsen: Kristi kropp för dig utgiven. Kristi blod för Dig utgjutet.
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22) ”Och det bröd som jag skall giva, ÄR MITT KÖTT , och jag giver det, FÖR ATT VÄRLDEN SKA LEVA.”(Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och GENOM KRISTI BLOD. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur, som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag… FÖRENADE I EN ENDA KROPP SKAFFA FÖRSONING MED GUD SEDAN HA GENOM KORSET HADE I SIN PERSON DÖDAT OVÄNSKAPEN .” (Ef. 2: 13 – 16) ”genom att JESU KRISTI KROPP BLEV OFFRAD en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Det är här uppenbart att det är på korset som försoningen sker och ovänskapen med Gud – åtskillnaden från Gud är löst för att världen/människorna ”ska leva” i Guds gemenskap.
Det är här uppenbart att där på korset är alltså segern över den andliga döden – åtskillnaden från Gud vunnen och avslutad. Då återstår segern över den kroppsliga döden att vinna. Vilket sker i Kristi (människa och Gud förenade) kroppsliga uppståndelse.
Den kroppsliga döden kan inte behålla Jesus som i sin syndfria rättfärdighet är förenad med Guds eviga liv. Han blir så ”Uppståndelsen och Livet”.
Sluta nu Ingvar med Dina antikristliga antydningar och djävulska beskrivningar av att Jesus skulle bli lika misslyckad som Adam och skiljas från Gud – dö andligen – för att rädda människan.
Detta är en satanisk lära som leder människor till förtappelse vid en sådan tro. Då tror man på en annan Jesus en annan ande och ett annat evangelium. Du kan aldrig i evighetens värld säga att ingen hade förklarat detta för Dig!!
Så må Du då stå där när vi alla ska ”för oss själva stå till svars inför Gud” och försvara att Du förmedlat en antikristlig tro på Jesus och därmed varit orsak till att människor går förlorade!
HaFos funderingar 
Ingvar Zagerholm har gett mig ett svar med ”bevis för att Jesus skildes från Gud” som jag i min tur besvarar. Det framgår av mitt svar vad Ingvar menar ha som bevis för att Jesus skildes från Gud och dog andligen (JDS).
Inlägg 1 svar till Ingvar Zagerholm
Ingvar Zagerholm, får tacka för ett långt svar. Oss långtradare emellan så blir mitt svar tillbaka ännu längre. Gör det till flera inlägg så är det lättare att få tag på innehållet.
Din inledning började så bra men räckte bara några rader innan Du likväl kom med det antikristliga budskapet om att Jesus blev skild från Gud. Därmed förnekar Du den oupplösliga sammansatta enheten av Fader Son och Ande:
Jesus vidrör denna sammansatta enhet i bl.a. Joh. Kap. 14 – 18: ”Jag och min Fader är ett”. Ändå visar ”jag” och ”min” på skilda sidor i den enda Gudomen JAG ÄR HERREN.
Jesus säger om Anden i Joh.16:14-15: ”Han ska förhärliga mig, ty av mitt ska han taga och ska förkunna för er. Allt vad Fadern har, det är mitt, därför sade jag att han ska taga av mitt och förkunna för er.” Jesus ger oss här bilden av en Gud i tre personer och tre personer i en Gud i en oupplöslig sammansatt enhet.
Här finns samtidigt från begynnelsen en du – jag – vi – relation inom den enda Gudomspersonen av den oupplösligt sammansatta enheten av Fader Son och Ande:
I Mos. 1:26 används beteckningen ”oss” när Gud talar om att skapa människan till sin avbild. Samma sak upprepas i 3:22 där Gud säger att ”mannen blivit som en av oss, så att han förstår vad gott och ont är.” I 11:7 återkommer detta uttryck: ”Låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål”. Här finns alltså en konversation inom den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.
I Jesaja kap. 6 får profeten höra seraferna ropa sitt trefaldiga ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot” och vidare ”Vem skall jag sända och vem vill vara vår budbärare.” (Vi får svaret vem som blev sänd Hebr. 10:5-10: ”Därför säger Han vid sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din vilja o Gud.”
I Ps. 110:1 framgår fortsatt denna ”interna dialog” inom den ende Gudomspersonen: ”Herren sade till min herre, sätt dig på min högra sida till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall”.
I 5 Mos. 6:4 där det står ”Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en!”, så är enligt den information jag har, att ”Herren” i själva verket i grundtexten står i pluralis som en sammansattenhet Det finns i sanning endast en Gudomsperson, men denne Gud uppenbarar sig i en sammansatt enhet av Fader, Son och Ande.
Men inte som åtskilda Gudar, som Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Anden, utan som en oupplöslig sammansatt enhet av Fader Son och Ande, samtidigt som ”JAG ÄR HERREN, HERREN ÄR EN”.
Alla försök genom historien att sära på denna enhet till tre åtskilda Gudar, eller att förbise denna sammansatta enhet av Fader Son och Ande, eller att förbise Kristi verkliga förutvarande existens innan inkarnationen i en jordisk kropp, i den ende Gudens karaktär och personlighet har alltid lett vilse och kommer alltid att leda vilse.
SKER EN UPPLÖSNING ELLER UPPDELNING I OCH MED DEN OUPPLÖSLIGA ENHETEN AV FADER SON OCH ANDE i den enda Gudomspersonligheten JAG ÄR HERREN, så är det inte längre frågan om den ende levande Guden som Bibeln presenterar! Där sker många angrepp på sann kristen tro. Där bl.a. läran om att Jesus skulle vara skild från Gud är just en sådan JDS – lära – att Jesus dog andligen
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 2 svar till Ingvar Zagerholm
Du förnekar så när Du menar att Jesus blev skild från Gud vem Kristi person är: Kol. 2:9 ”Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt…”
JESU KRISTI PERSON: Johannes skriver: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud” (Joh. 1: 1); ”Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet en härlighet som den Enfödde har av Fadern” (Joh. 1: 14).
Jesus är Ordet som blivit kött, och ”Ordet var Gud”. Alltså är Kristi person GUD OCH MÄNNISKA FÖRENADE. Är Jesus skild från Gud upphör Han att vara Kristi person. Då finns inget ”Kristi Guds Sons blod…” som offras på korset.
Hebr. 1: 1 – 3: ”I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum.
SONEN ÄR UTSTRÅLNINEN AV GUDS HÄRLIGHET och hans väsens avbild, och HAN BÄR ALLT MED SITT MÄKTIGA ORD. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden.”
Joh. 16:28, 17:4-5: ”Ja, jag har gått ut ifrån Fadern och har kommit i världen, åter lämnar jag världen och går till Fadern … Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk, som du har givit mig att utföra. Och nu, Fader, förhärliga du mig hos dig själv med den härlighet, som jag hade hos dig, förrän världen var till.”
”GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv”…”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och GENOM KRISTI BLOD… ”då han nu genom EVIG ANDE (Sann Gud) har framburit sig själv (ren, syndfri, sann Gudamänniska) SÅSOM ETT (OBS!) FELFRITT OFFER ÅT GUD”. (Hebr. 10:5-10; 2 Kor. 5: 17 – 21; Ef. 13 – 16; Hebr. 9:13-14)
Joh. 10:30, 37-38, 14:9-11: ”Jag och Fadern är ett… Då skall ni inse och förstå att FADERN ÄR I MIG OCH JAG I FADERN… Den som har sett mig har sett Fadern. Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Tro mig: Jag är i Fadern och Fadern är i mig.”
I Joh. 5:18-47; 8:23-30; 8:42-59; 10:24-39: förklarar Jesus mer om sitt förhållande till Fadern. Jesus är förenad med Fadern på ett sådant sätt att den som tror på honom tror på Fadern, och den som förnekar honom förnekar Fadern (Joh. 12:44; 1 Joh. 2:23), och DEN SOM SER JESUS SER FADERN (Joh. 12:45; Joh. 14:8-11).
1 Joh. 2: 22 – 24; 4: 2 – 3, 15; 2 Joh. v 7 – 11: ”Vem är lögnaren om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern.
”Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet, den är från Gud, och varje ande som inte så bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande…”.
Den som alltså tror och bekänner att Jesus är skild från Gud förnekar ”att Jesus är Kristus som kommit i köttet”, förnekar att Jesus är ”Guds fullhet lekamligen”. Förnekar att Jesus är Gud.
Den oupplösligt sammansatta enheten av Fader Son och Ande i Guds person av ”Jag Är Herren, Herren är en” 2 Kor. 13: 13: ”Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den helige Ande åt er alla.”
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 3 svar till Ingvar Zagerholm
Hela den sammansatta enheten av Fader Son och Ande, i den ende Gudens person av ”Jag är Herren, Herren är en”, är engagerade och inbegripna i skeendet vid offret av Kristi persons (Gud och människa förenade – ”Guds fullhet lekamligen” – Ordet som var Gud och vart kött”) kropp och blod på korset, se följande texter:
Matt. 26: 28; Apg. 20: 28; Ef. 1: 7 – 14; Kol. 1: 20; Hebr. 9: 14; 1 Joh. 1: 7; 1 Joh. 5: 5 – 12:
”Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” Det var Fadern som upprättat förbundsblodet med Abraham och som nu här bärs fram via Guds Son.
Alltså är Fadern och Sonen helt ”synkroniserade”, samtidigt som Fadern och Sonen är åtskilda men samtidigt verkar i en sammansatt enhet av Fader Son och Ande.
”Ge akt på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.” Här samverkar Guds Ande och Fadern, som köpt sin församling med sitt eget blod som alltså är synonymt med Jesu Kristi Guds Sons blod.
”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder…Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.” ”i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill.” Här samverkar hela den sammansatta enheten av Fader Son och Ande!!
Den allvarligaste förnekelsen ligger så om Jesus skiljs från Gud i att då är Han inte längre Gud. Men Bibeln har ett otvetydigt budskap om att Jesus är Gud för den som vill undersöka saken i Guds Ord:
Joh 10:30, Fil 2:5-6, Joh 17:21; 1:18; 10:33, 1:1; 1:14, 5:18; 8:57-58; 8: 22-24; 13:18-19; 20:27-28, Kol 2:9-10, 1 Joh 5:20, Rom 10:13, Jes 44:6, 1 Kor 8:6, Upp 2:8; 1:17-18, Matt 2:1-2; 28:8-9; 28:18, Apg 7:59-60; 20:28, 2 Kor 13:14, 2 Pet 1:1.
Han är skaparen: Joh 1:3; 1:10, Kol 1:16, 1 Kor 8:6; Jesu preexistens: Joh 1:1-18; 17:5; 17:24; 6:38; 6:33; 6:50-51; 8:23; Jesu existens efter Himmelsfärden: Joh 3:13; Apg 1:11; 2:34; 3:21, Ef 1:20; 6:9, 1 Tess 4:16; 2 Tess 1:7, Hebr 8:1; 9:24; 4:14, 1 Pet 3:22
Skriver ut en del otvetydiga texter om att Jesus är Gud: Tit 2:13: ”och att vänta på det saliga hoppet, VÅR STORE GUD och Frälsare Jesu Kristi uppenbarelse i härlighet.”
1 Joh. 5:20: ”Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. HAN ÄR DEN SANNE GUDEN och det eviga livet.” Joh. 1:18: ”Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som SJÄLV ÄR GUD, och är hos Fadern, har gjort honom känd.”
Jesaja 9:6: ”Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, VÄLDIG GUD, Evig fader, Fridsfurste.”
Det namn som Fadern presenterat sig med är ”Jag Är”. Jesus presenterade sig med samma namn och sa även att den som har sett mig har sett Fadern.
Kol 1:16 står det ”Allt är skapat genom honom [Jesus] och till honom.”
Fil 2:6-11: ”…gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus ÄR HERREN”.
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 4 svar till Ingvar Zagerholm
Du bygger upp Din bevisföring om att Jesus blev skild från Gud och dog andligen (JDS) utifrån trosförkunnelsens falska lära med tolkningen av ”gjord till SYND”, 2 Kor 5:21 Och Matt 27:46 ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Och ”Han blev en förbannelse för vår skull”.
HaFo: Jag har tidigare visat Dig på vad detta utifrån Bibeln innebär. Men det bryr Du Dig inte om utan kallar det ”krystade förklaringar”. Vi tar väl en del igen då. Kanske finns det andra som inser att det inte är ”krystade förklaringar” utan pekar på en helhet av vad Bibeln säger i frågan:
Där det står att Jesus blev ”gjord till synd” så kan det likaväl översättas från grundtexten, att Han blev gjord till syndoffer, vilket stämmer bättre med Bibelns övriga budskap att Jesus TILLRÄKNAS mänsklighetens synd, rättfärdig dör bort från synden och inte in i synden, så att synden vore Hans natur.
Lägger man samman vad som sägs, t.ex. ur Jes. 53: …slagen för våra missgärningar…lät allas vår missgärning drabba honom…så blev han ett skuldoffer…han bär deras missgärningar…blev räknad bland överträdare…, så träder bilden fram av vad som sker.
Den bild Bibeln ger är att Jesus TILLRÄKNADES MÄNNISKANS SYND; VAR IDENTIFIERAD MED DEN; UTAN ATT VARA DEN ELLER HA DEN I SIG SJÄLV och blev därmed oskyldigt föremål för straffet, som inte är att dö den andliga döden och bli synd i människans ställe och skild från Gud.
Utan Jesu uppgift som människans ställföreträdare är att vinna sergern över människans åtskillnad från Gud, genom att det aldrig sker i människans nye ställföreträdare och inte blir lika misslyckad som Adam och åtskiljs från Gud och därmed lämnar alla människor kvar i sin åtskillnad från Gud.
Är Jesus synd till sin natur och som Trosförkunnelsens JDS faktiskt menar, att Jesus är gjord till synd i sin natur och till sitt väsen inte är Gud, utan en vanlig andligt död människa som behöver pånyttfödelse igen för att vara Kristi person, kan inte Jesus bära fram ett rent offer.
Det är då överhuvudtaget inte ett offer av KRISTI kropp, utan en vanlig syndig och andligt död människa som där dör. Det bringar ingen frälsning utan är en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus som leder till fördärvet
The Quest Study Bible, förklarar versen 2 Kor 5:21 så här: ”Hur blev Jesus synd? Gud gjorde inte den syndfrie Jesus till en syndare. Men Han gjorde så att Jesus tog på sig själv våra synder. Bibeln förklarar att där det står att Han gjorde Honom till synd, så kan det översättas med att Han gjorde Honom till ett syndoffer.”
Dakes Reference Bible, stadfäster också tanken om skuldoffer och Believers Bible Commentary säger: ”Vi måste avvisa varje tanke att Jesus Kristus på korset blir gjord till synd i faktisk bemärkelse till naturen. En sådan tanke är falsk. Våra synder lades på Honom, men de var inte i Honom. Det som skedde var att Gud gjorde Honom till ett syndoffer för oss.”
Albert Barnes i Notes on the New Testament: ”På grekiska står det, Han som inte visste av synd har Han gjort till ett syndoffer för oss. Om det var så att Jesus förtjänade straff, vilket Han skulle ha gjort, om Han var syndig till naturen, så skulle det inte ha varit till någon vinning med Hans lidanden.
Om kungörelsen att Han blev gjord till synd, inte innebär att Han hade synd i sig själv och skyldig, så innebär det att Han var ett syndoffer. Ett offer för våra synder.”
Den senare delen av 2 Kor.5:21, visar vad som menas med att Jesus blev till ett med synden: ”för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.”
Vi vet utifrån Rom. 3 – 5 kap. att den troende inte får en faktisk rättfärdighet i sig själv, till sin egen natur, utan att det handlar om en tillräknad rättfärdighet från Gud, av nåd, genom tro, på grund av Jesu förtjänst. Människan räknas rättfärdig.
Genom vilken förtjänst? Jo, som människans representant uppfyllde Jesus lagen och Guds vilja i människans ställe. Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan. Räknad rättfärdig för Kristi skull, av nåd, genom tro. Hur? Jo, ”så ska ock genom en endas lydnad de många stå som rättfärdiga.” (5:19)
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 5 svar till Ingvar Zagerholm
Vi blir i den här tiden som troende tillräknade Kristi rättfärdighet i en domsakt utanför människan på grund av ställföreträdarens Kristi rättfärdighet.
Men det stannar inte där med rättfärdiggörelsen. Det finns en verklig rättfärdiggörelse av hela människan VID KROPPENS UPPSTÅNDELSE (inte tidigare!) att vänta, så att människan till hela sin natur då blir rättfärdig.
Det står att Kristus blev uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull (Rom.4:25). Där handlar det då inte längre om tillräknad rättfärdighet, utan att vi tack vare Kristi kroppsliga uppståndelse, även i vår kroppsliga uppståndelse blir helt igenom rättfärdiga.
Vi blir då förverkligade/förhärligade människor som passar in i Guds eviga gemenskap. Men vi blir aldrig som Kristus införlivade i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande. Gud kommer alltid att vara Gud och den troende människan en förverkligad människa förenad med Gud i Hans gemenskap
Trosförkunnelsen åberopar ju texten om ”En förbannelse för vår skull” som ett bevis för att Jesus skildes från Gud och dog andligen (JDS)
HaFo: Men Gal. 3:13 ska inte tolkas utifrån tanken att ”Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få tillbaka sin Gudastatus” (JDS). Det är en tanke, som inges av samme orm, som på fallets dag i förtäckta ord och med en blandning av sant och falskt av vad Gud hade sagt, lockade med att ni kan bli såsom Gud redan nu.
”Lagens förbannelse” är att den inte kan rädda oss till gemenskap med Gud därför att vi aldrig som ”syndens slavar” kan uppfylla dess krav.
Kristus friköpte oss från denna förbannelse, genom att i människans ställe uppfylla lagen, så att Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan och tillräkna henne Kristi rättfärdighet på grund av ställföreträdarens uppfyllelse av lagen.
”Kristus är slutet på lagen som frälsningsväg” när Han förenar, försonar Gud och människa i sin jordiska kropp. Tack vare lydnaden miste Han aldrig sin Gudastatus och därmed besegrade vår ställföreträdare Kristus människans andliga död åtskillnad från Gud, därigenom att den aldrig sker i Honom som Kristi (Gud och människa förenade) person och jordiska kropp.
”lagen slutet som frälsningsväg”. Rom. 3: 21 – 26: ”Men nu har det uppenbarats EN RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, EN RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD GENOM TRO PÅ JESUS KRISTUS FÖR ALLA SOM TROR…
DE FÖRKLARAS RÄTTFÄRDIGA SOM EN GÅVA, AV HANS NÅD, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. Honom har Gud ställt fram som en nådastol GENOM TRON PÅ HANS BLOD …OCH FÖRKLARAR DEN RÄTTFÄRDIG SOM TROR PÅ JESUS.”
Rom. 4: 5 – 16: ”Men den som utan gärningar tror på honom SOM FÖRKLARAR DEN OGUDAKTIGE RÄTTFÄRDIG, HAN FÅR SIN TRO TILLRÄKNAD SOM RÄTTFÄRDIGHET …Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren INTE TILLRÄKNAR SYND.”
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när Han aldrig mister sin Gudastatus till sin natur och därmed kan bära fram det rena offret av Kristi kropp och blod som Gud krävde som betalning för världens synd.
Jesus ”blev en förbannelse” och räddade människan till gemenskap med Gud, när Han tillräknas människans synd och blir behandlad som om Han vore syndaren som ska sona sitt brott. Mitt genom ”denna förbannelse” står det att ”Gud var i Kristus och försonade”. Gud och människa var hela tiden förenade i Kristi person.
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 6 svar till Ingvar Zagerholm
Jesu nödrop på korset
Utan förnimmelse eller synlig bekräftelse på en levande Gudsrelation i personen Kristus och bevarad enhet av Fader, Son och Ande i den ende Guden, jag ÄR Herren, när Han blir behandlad som syndaren som ska sona sitt brott, så åberopar Jesus Ps. 22.
Där vet han fortsättningen: ”Ty han föraktade inte den förtrycktes elände och såg inte på honom med avsky. Han dolde inte sitt ansikte för honom, NÄR HAN ROPADE LYSSNADE han till honom” (Ps. 22:25).
Eller som Jesaja uttrycker det enligt Folkbibelns fotnot i 53 vers 11:
”Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se ljus och bli tillfreds. GENOM MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD (Jesus är fortfarande Kristi person – Gud och människa förenade)
förklarar min rättfärdige tjänare alla människor rättfärdiga (segern över människans andliga död åtskillnad från Gud) och deras skulder är det som han bär (han är inte skulden utan bär den och betalar priset för den: offret av Kristi kropp och blod) .”
När Han ropade lyssnade Gud och Jesus blir tagen ur den andliga dödens vånda Han där lider och Jesus kan utropa: Det är fullbordat. Han kan där nu som Kristi person (Gud och människa förenade) bära fram det RENA offret av KRISTI PERSONS RENA kropp och blod därför att där aldrig har skett en åtskillnad mellan Gud och människa.
Du fortsätter Din bevisföring för att Jesus skildes från Gud med följande:
Du citerar 1 Petr 3:18 ”Kristus själv led ju en gång döden för synder; rättfärdig led han för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud. Ja, han blev dödad till köttet, men till ANDEN blev han gjord levande.”
Och drar så den egna slutsatsen: ”Jesus kunde bara bli levande till ‘anden’ om anden först var ”död” (dvs skild från Gud).
HaFo: Du läser här in att det skulle stå att Jesus skildes från Gud och dog andligen. Alltså ”dog i överträdelser och synder …stod i avsaknad av härligheten från Gud”. MEN DET ÄR INTE VAD SOM STÅR!
Utan det läser Du in att ”till anden blev han gjord levande” då skulle innebära att Han varit skild från Gud i överträdelser och synder och behövde bli ”född på nytt, vid samma tillfälle som han blev dödad.” MEN VAR STÅR ALLT DETTA utom i Dina egna tillägg?
Ser man till en helhet av Skriftens samlade texter så kan detta inte innebära att Jesus blev skild ifrån Gud. Och text ska som bekant förklara text”
Texten kan inte betyda något annat än att Han blev/(förblev) andligen levande förenad med Gud genom Anden: ”men levandegjord genom Anden.” Alltså i levande gemenskap med Gud även med kroppen livlös i graven. . ”GENOM MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD”.
Inte ens Jesu mänskliga ande dog när Han överlämnade den till Fadern. Ingen människosjäl dör vid den kroppsliga döden ”utan vänder åter till Gud” som det står.
Då för den icke troende till Hades i väntan på kroppens uppståndelse efter Tusenårsriket för att dömas efter sina gärningar och sen eftersom namnet inte var skrivet i Livets bok så förpassas man till eldsjön dit antikrist, den falske profeten och satan redan förpassats.
För den troende handlar det om en väntan i ”Abrahams sköte” i väntan på kroppens uppståndelse för att möta Jesus vid Hans tillkommelse. För att få sina uppståndelsekroppar och ”regera med Kristus för Tusen år”.
Men här har vi nu en unik situation. Jesu ande/själ går inte till ”Abrahams sköte” i väntan på en kroppens uppståndelse som ännu inte ens fanns. Han går till dödsriket för att predika ett budskap. Dels för de som som dött i otro på löftet om Jesus som får reda på sin förlorade destination.
Dels för de avsomnade med tron på löftet om Jesus hur de nu hade en framtid i evigheten i Guds gemenskap att se fram emot. Verkligen ett segerrikt evangelium som Kristus (Gud och människa förenade) predikade här.
Inte heller dog Jesus Andligen – skildes från Gud i överträdelser och synder. Jesus var nu Andligen levande – förenad med Guds Ande och liv. Fortfarande Kristi person av Gud och människa förenade när Han predikade detta budskap.
Och så som förenad med Gud behövde Han ingen pånyttfödelse utan Han blev nu ”Uppståndelsen och Livet” när den kroppsliga döden inte kan behålla Honom utan att Han som människans ställföreträdare även besegrar hennes kroppsliga död.
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 7 svar till Ingvar Zagerholm
Du fortsätter Din bevisföring för att Jesus skildes från Gud med följande:
Heb 1:5, 5:5 Du är min son, jag har idag fött dig. Apg 13:32 – 33 gör klart att det handlar om uppståndelsen: ”….genom att låta Jesus uppstå…….Du är min son jag har I DAG fött dig.”
HaFo: Du är så orubbligt fast i Din obibliska hypotes om att Jesus är andligt död i överträdelser och synder och skild från Gud och behöver således pånyttfödelse. Därför försöker Du då applicera denna lögn på Ord som handlar om födelse för att få Din villfarelse att stämma. Låt oss först titta på Dina åberopade verser Heb 1:5 o 5:5.
”Till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt: Du är min Son, jag har fött dig i dag? Eller: Jag ska vara hans Far, och han ska vara min Son? Men när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han….
Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har fött dig i dag. Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.”
Här ser vi att det inte alls handlar om någon pånyttfödelse av Jesus efter döden på korset. Det handlar om ”NÄR HAN LÅTER DEN FÖRSTFÖDDE TRÄDA IN I VÄRLDEN I SIN UPPGIFT SOM ÖVERSTEPRÄST.” Så där sprack helt den bevisföringen att detta skulle peka på att Jesus skilts från Gud och behövde pånyttfödelse!
Du fortsätter: Rom 8:29 … bestämt till (de kallade) att bli hans sons avbilder, honom lika, så att denne (Jesus) skulle bli den FÖRSTFÖDDE bland många bröder
Det enda som kan födas på nytt i en människa är den människans ande. Om den behöver födas igen, måste den varit ”död” (skild från Gud). Eftersom det står den ”förstfödde”, så vet vi att det handlar om samma födelse som den fallna människan behövde.
Kol 1:18 Och han är huvudet för kroppen, det är församlingen, han som är begynnelsen, den förstfödde ifrån de DÖDA. Så skulle han i allt vara den främste.
Upp 1:5 säger samma sak:…den förstfödde från de döda.. dvs INTE vid tidens begynnelse eller någon annan tidpunkt.
HaFo: Jesus kallas av evighet för GUDS ENFÖDDE SON. Efter den kroppsliga uppståndelsen som inte är en pånyttfödelse utan just KROPPENS UPPSTÅNDELSE, så kallas Jesus för den ”förstfödde bland många bröder”.
Jesus ”den enfödde Sonen” som redan var född av Gud från evighet är nu på väg att ”bli den förstfödde bland många bröder” i sin kroppsliga uppståndelse. ”Han är med kraft bevisad vara Guds Son alltifrån uppståndelsen från de döda”.
Det handlar alltså inte om någon nyfödelse av Jesus utan just KROPPENS UPPSTÅNDELSE. För att det skulle ske så behövde Han ingen pånyttfödelse utan det skedde på grund av att Han HELA TIDEN VAR FÖRENAD MED GUD och därför inte kunde behållas av den kroppsliga döden eftersom Han hela tiden var andligt levande/förenad med Gud.
Han kallas även här ”den förstfödde bland många bröder”, för att Han är den första människan förenad med Gud som uppstår från den kroppsliga döden. Men kommer att efterföljas av människor som kommit till tro på Jesus som kommer in i Guds gemenskap. Men aldrig av samma slags gemenskap som Jesus som ingår i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.
Sju himmelsvida skillnader mellan Kristus och den på Kristus troende:
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 8 svar till Ingvar Zagerholm
Du säger: Heb 2:9 ”Genom Guds nåd” fotnoten till SFB15 säger att det i andra handskrifter står: skild från Gud (choris istället för cháris) och att Ps 8:6 också kan översättas ”En liten tid lät du honom SAKNA Gud”.
HaFo: Den felaktiga grundtexten som kom på 1800-talet ligger till grund för sfb98 och sfb15. Den masoretiska texten ändrades av rabbinerna för att förvirra kristna. Många vokalpunkter lades till, det fanns bara konsonanter i hebreiskan, men rabbinerna placerade vokalpunkter under orden och ändrade på så vis betydelsen av orden.
Så där sprack även helt den bevisföringen att detta skulle peka på att Jesus skilts från Gud och behövde pånyttfödelse! Utan detta bara enbart bidrog med Din kommentar till förvirring för att den masoretiska texten ändrades av rabbinerna för att förvirra kristna.
Du gör ett påstående: ”Det är bara ‘anden’ som kan födas på nytt. Kroppen uppstår, själen blir levande, anden föds.”
HaFo: Du är här fast i trosförkunnelsens ande – själ och kropps – lära. När vi blir födda på nytt så var det inte vår livsande som var död och behövde pånyttfödelse. Vår Gudsrelation var död genom våra överträdelser och synder och vår avsaknad av Guds gemenskap – ”avsaknaden av Guds härlighet”.
Men vid tron på Jesus och pånyttfödelsen så får vår Guds gemenskap liv igen. Vi är inte längre ”döda i överträdelser och synder” vi saknar inte längre ”härligheten från Gud”. Vi är nya skapelser i Kristus.
Men att vara nya skapelser i Kristus innebär inte att vi är nya skapelser I OSS SJÄLVA ELLER NÅGON SPECIELL KONSTITUTION AV OSS SJÄLVA ÄR NYSKAPAD. DEN NYA SKAPELSEN ÄR ATT VI ÄR FÖRENADE MED KRISTUS.
Här leder trosförkunnelsen helt vilse med rösten från fallets dag att vi kan bli som Gud: ”Du är i Din egen ande, Din egentliga personlighet skapad till likhet med Gud” som är samstämmigt med katolicismen: Katolska kyrkans katekes, artikel 460:
”…Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud. Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar.”
För grundligare förståelse av pånyttfödelsen enligt Skriftens Ord så läs:
http://tre-skrivare.se/hf/H4Bok.htm#Kap6
Du kör också med dubbla budskap. Dels har Du talar om att ”Jesus dog rättfärdig för orättfärdiga. Men nu säger Du här att Jesus dog orättfärdig: ”Eftersom Jesus var andligt död och alltså orättfärdig, så måste han göras rättfärdig av Gud”.
Du får det till att Jesus skulle bli ”rättfärdigad i anden” därför att Han ”var orättfärdig, p g a synd, dvs andligt död”. Men det står ju inte där utan är Din egen slutsats från något SOM INTE ALLS STÅR DÄR.
HaFo: Att Jesus blir ”rättfärdigad i anden” i sitt liv tillsammans med Gud, som Gud och människa förenade, sker igenom hela Hans liv. Då när Han ”fördömer synden i köttet” och stänger den ute ur den människa som Han är satt att företräda.
Det sker hela tiden när Han lever efter Guds vilja, lag och Ord. Då blir Han ”rättfärdigad i anden”. I sin mänskliga ande som människans ställföreträdare. Vilket så leder till att Han hela tiden även är andligt levande/förenad med Gud och hela tiden är ”HAN ÄR DEN SANNE GUDEN och det eviga livet.”
Forts. Inlägg svar till Ingvar Zagerholm
GillaGilla
Inlägg 9 svar till Ingvar Zagerholm
Du citerar Heb 2:17 ”Därför måste han i ALLT bli lik sina bröder.” Och så hittar Du på något SOM INTE ALLS STÅR DÄR: ”Bröderna” hade dött andligen, alltså måste han göra det också.”
HaFo: Han var som det står ”född i syndigt kötts gestalt”. Men sen skilde sig genast likheten med den fallna människan för Han ”fördömde synden i köttet”. Så att som det står: ”frestad i allt DOCK UTAN SYND”.
Han övergår alltså snabbt från att vara ”lik sina bröder” som ”andligt döda – skilda från Gud” till att aldrig förbli i den situationen utan hela tiden vara förenad med Gud i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet. Den andliga döden åtskillnaden från Gud sker alltså aldrig i Kristi person av ”Guds fullhet lekamligen” – Gud och människa förenade!
Det är människans räddning att Jesus stänger synden ute ur människan som Han företräder och därmed aldrig blir skild från Gud i likhet med Adam. Utan att hela tiden är ”Gud i Kristus och försonar människorna med sig själv”.
Det sker genom Kristi syndfria rättfärdighet och Gudomlighet och som leder till att Kristus kan bära fram det RENA offret av Kristi persons (Gud och människa förenade/försonade) kropp och blod på korset.
Kristi blod för Dig utgjutet. Kristi kropp för Dig utgiven. Din räddning är inte att Jesus blev allt vad den syndiga människan var för att Du ska bli allt vad Jesus var/är. Det är universums största lögn som leder människor till helvetet i strida strömmar!!
Du är räddad därför att Jesus aldrig blev lika misslyckad som Adam och skildes från Gud och förenade Dig med Gud som Din ställföreträdare i Hans syndfria rättfärdighet och Gudomlighet och som därmed kunde bära fram det RENA offret av ”Kristi Guds Sons blod som renar från all synd” inför Gud.
Du säger: ”Du borde dessutom veta att man inte blir ‘frälst’ och ‘insläppt i himmelen’ bara om man har en teologiskt fullkomlig lära, utan om man TROR på Jesus och bekänner honom som Herre.
HaFo:Tror man och bekänner att Jesus var skild från Gud så bekänner man inte att Jesus är ”Kristus kommen i köttet” – ”Guds fullhet lekamligen” och förnekar: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud” (Joh. 1: 1)
Då tror Du på och bekänner en annan Jesus en annan ande ett annat evangelium än Bibelns Jesus och budskap i en helhet av Skriften.
Så avslutningsvis så kommer Du med en lögn: ”Jag kan inte se att du har något bibelställe, som gör klart att Jesus inte dog andligen.”
Jag vet inte om det beror på oförmåga att kunna läsa eller vad det kan bero på att Du inte här ser vad som står: ”GENOM MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD FÖRKLARAR MIN RÄTTFÄRDIGE TJÄNARE ALLA MÄNNISKOR RÄTTFÄRDIGA…”
Däremot har jag nu visat på att alla Dina bevis Ingvar som Du uppvisar, för att Jesus skildes från Gud och dog andligen, inte är hållbara! Är det nu något som Du kommer att ta notis om? Eller fortsätter Du med Ditt race att förföra människor mot fördärvet med en falsk antikristlig Jesus?
GillaGilla