Karins Berglunds vittnesbörd – Del 1 Min andliga resa

Jag upptäckte att Karins Berglunds hemsida https://tre-skrivare.se/kb/index.html fortfarande är i funktion på nätet. Där finns en mycket intressant beskrivning om hennes tid på Livets Ord och hennes väg ut därifrån:

https://tre-skrivare.se/kb/forr/forr2.html

”Berättelsen om hur jag kom in i Livets Ord… och vägen ut därifrån”

Jag lät Lennart Jareteg på Bibelfokus.se ta del av detta och han har lagt in det på sin hemsida och de kommentarer som jag därefter gjort och även en resume av Torbjörn Swartlings bok ”Trosförkunnelsen – inget evangelium”, som påminner mycket om det vittnesbörd som Karin gett.

https://bibelfokus.se/sv/karin_intro

Inlägg 1

Karins vittnesbörd – Introduktion

”Berättelsen om hur jag kom in i Livets Ord… och vägen ut därifrån”

Karin var ett bland många offer för trosförkunnelsen från Livets Ord. Hon var en person som tidigt i livet blev en sann kristen men som hamnade i Livets Ords allvarliga villoläror – med allt vad det kan föra med sig.

Karin hade på senare tid i livet en egen webbplats där hon la upp texter om dessa erfarenheter. Mycket i de texterna är hämtat från Karins dagbok och brev.

Texterna här i BibelFokus är i stort sett kopior på det Karin själv publicerade och som vi fått ok på att publicera här i BibelFokus av en nära vän till Karin som skrev tillsammans med henne. Idag är Karin hemma hos sin älskade Herre och Gud!

Karins vittnesbörd är mycket personligt, starkt, gripande, hemskt och även avslöjande. Det du får ta del av i 8 olika texter är hur Karin långsamt dras mot Livets Ord och sedan börjar i deras bibelskola och församling.

Du får ta del hennes svåra period i livet under tiden hon var med i Livets Ord – och efter – hennes oro, tvivel, sjukdomar och kamp, samt uppbrottet från Livets Ord.

Det svänger fram och tillbaka många gånger med vad hon tänker och tror. Allt skruvas med tiden nedåt mot en slags andlig utbrändhet. OBSERVERA att Karin inledningsvis hade tagit till sig mycket av undervisningen på Livets Ord och var relativt positiv till den.

Detta lyser så klart igenom i hennes dagboksanteckningar och brev. Men det vänder! Med tiden ser hon allt klarare vad det är som hon varit med om! I den sista texten får vi ta del av Karins mogna analys av Livets Ords villoläror.

När du läser Karins vittnesbörd kan du fundera över detta: Blev alla profetior från Ulf Ekman & Co verklighet? Blev Sverige ett mer kristet och bättre land i och med Trosrörelsens verksamhet? Blev det en stor folkväckelse som förändrade vårt land i grunden? Blev Sverige frälst? Blev Öststaterna frälsta?

/Lennart

Forts

Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

57 kommentarer till Karins Berglunds vittnesbörd – Del 1 Min andliga resa

  1. Forts kring Karins vittnesbörd – ”Berättelsen om hur jag kom in i Livets Ord… och vägen ut därifrån”

    Innan jag går vidare med Att gå vidare i tron – livet efter Trosrörelsen

    https://bibelfokus.se/sv/swartling

    Så vill jag HaFo peka på hur den som tar del av innehållet på min hemsida som tillkommit i bl.a. kontakt med Swartling och hans bok som Lennart här visar på, ska där finna vilket fullständigt falskt lärosystem som trosförkunnelsen utgör, där Adam beskrivs vara i samma klass som Gud, men förlorar sin Gudastatus – dör andligen.

    Har bemött den läran med häftet Var Adam en Gud:

    https://tre-skrivare.se/hf/H3Bok.htm

    Det falska lärosystemet fortsätter med hur så Jesus för att rädda människan, måste bli allt vad den fallna människan var och likt Adam skiljas från Gud – dö andligen och behöver pånyttfödelse.

    JDS- läran ala Ekman och andra från Livets Ord:

    ”Jesus ropade på korset: ‘Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?’ I samma sekund dog Jesus andligen. Gud såg inte längre Jesus som sin älskade Son, men som en som var förbannad, och han vände Jesus ryggen och överlät honom i djävulens händer, som tog hans ande till helvetet. Där upplevde Jesus de djupaste kval under tre dagar.

    För att vårt hjärta skulle bli rent måste Jesu hjärta bli fyllt av synd, och det innebar att han blev gjord till en syndare. Han fick Satans natur. Han blev gjord till synd. Efter tre dagar sa Gud att det var nog och sträckte sin hand ned i helvetet och födde Jesus på nytt. Guds Ande kom in i Jesu ande, och han blev rättfärdiggjord och levandegjord i Anden”. Predikan av Ulf Ekman på kassett från 1986

    ”Jesus blev gjord till synd, dog andligen och fördes ned i dödsriket…Gud lät genom den helige Ande en blixt slå rakt ned i dödsriket och uppväckte Jesus.” ”Tillintetgör djävulens gärningar”, Ulf Ekman

    ”Om vi människor på grund av synden är andligt döda, så måste rimligtvis den som återlöser oss på något sätt ta del av denna andliga död… så erfar Jesus gudsövergivenhet och andlig död.” ”Doktriner”, Ulf Ekman

    Adams andliga natur förändrade sig och han blev andligt död. Satan blev hans andlige far. Andlig död är alltså en natur som har satan till far. Du har blivit andligt död genom synd som du personligen har begått, precis som Adam… Jesus var verkligen död – inte bara fysiskt, men också andligt. ”Rättfärdighet – nåd eller förtjänst?”, Johnny Foglander (Livets Ord, hette tidigare Johnny Carlsson)

    Slutmålet med det falska lärosystemet är att bejaka ormens röst från fallets dag: ni kan bli som Gud genom att människan i sin pånyttfödelse blir i samma position som Gud. Vi är Gudar – läran.

    Den uttrycktes hos Ekman: ”du är i din egen ande – din egentliga personlighet – skapad till likhet med Gud”.

    Carl-Gustaf Severin som var medarbetare i Södermalmskyrkan – och sedermera Livets Ord – lär följande från ett band där han ropar ut att han är en Gud:

    Sådan Han är äro också vi; Summering: Sådan som Jesus är i himmelen, sådana är vi i den här världen. Vi ska inte bli det. Vi är det nu i den här världen. Arvet träder i full funktion när Jesus dog. Han plockar ur oss vår synd.

    Gud har lagt sin skapelse i Dig. Gud på insidan. Vi är precis som Gud. Ser Du in i min ande ser Du ingen skillnad på mig och Gud. Han har utplånat synden i mitt liv.

    Du är en ny skapelse i Din ande. Du är vad Gud är. Jag är Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen. Detta är uppenbarelsekunskap. Att Din egen ande – Du själv – är helt uppfylld med gudomlig natur. Du är som en stålman på insidan. Där Du går, där går Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen.

    Severin tar här alltså en mening i en Bibelvers och gör den till en hel lära. Utan att pussla in det i ett helhetssammanhang och helhetsperspektiv.

    Ser vi till hela Bibelns budskap, så säger denna mening, just detta, att vi blivit delaktiga av Guds natur. Därigenom Guds tillhörighet och räddade och kan vara frimodiga inför domens dag. Något som når sin fulla konsekvens i evighetens värld.

    Severin gör på bandet lite spe av denna Bibliska helhetssyn och förmedlar en känsla av att det är otro och ”lägre stående” som ser det så.

    Jag har bemött dessa förförelser i trosförkunnelsens falska lärosystem på https://tre-skrivare.se/hf/rubrik_h.htm och då med de häften som jag där skrivit. Ta gärna del av dem. Ta gärna del av hela hemsidans bemötande av det falska i trosförkunnelsen angivet ovan.

    Forts kring Karins vittnesbörd – ”Berättelsen om hur jag kom in i Livets Ord… och vägen ut därifrån”

    Gilla

  2. Forts kring Karins vittnesbörd – ”Berättelsen om hur jag kom in i Livets Ord… och vägen ut därifrån”

    Nu tillbaka till Till Bibelfokus.se artikel

    https://bibelfokus.se/sv/swartling

    Inlägg 1

    Torbjörn berättar här om hur han upplevde tiden efter att han hoppat av Livets Ord. Efter en tid såg han klart hur han under sin tid i Livets Ord hade blivit utsatt för en stark men ofta subtil tankekontroll. Detta gjorde det svårt att leva ett normalt liv som både kristen och vanlig människa. Men Torbjörn ger oss också viktiga tips om hur man kommer tillbaka till ett friskt vardagsliv och trons vila.

    Jag har lagt ut denna text eftersom jag tror den kan vara hjälp för dig som nyligen hoppat av trosrörelsen (och andra rörelser med liknande uppbyggnad) eller för dig som går och mår dåligt där. Texten är utlagd med tillstånd av författaren.

    /Lennart

    Att gå vidare i tron – livet efter Trosrörelsen

    (Ur boken ”Trosförkunnelsen – inget evangelium” av Torbjörn Swartling)

    När man lämnar tankekontrollens trygga ramar uppstår en situation då man åter ska lära sig tänka på egen hand. Den här fasen av självständig prövning och brottning med trosfrågor är ett känsligt skede.

    Man håller på att frigöra sig från de övertygelser och riktlinjer man gått in under på ett osjälvständigt sätt. Det tar ett tag innan man hittat sig själv och sina egna riktlinjer.

    Att känslor som varit effektivt blockerade återkommer i mångfaldig kraft gör inte det hela lättare. Man har lärt sig att se på oönskade känslor som lögner från djävulen.

    Man har lärt sig att trampa på de negativa känslorna tills man upphört att känna dem. Vad man finner efter att ha lämnat trosrörelsen är att alla känslor och konflikter som man trampat på kommer tillbaka i minst dubbel styrka.

    Känslolivet kan då kännas svårt att behärska. Innan man funnit en trygghet i sin nya identitet, blir det en kamp att leva konsekvent och att klara relationerna till sina medmänniskor på ett moget sätt.

    När känslolivet vaknar till liv efter djupfrysningen, kan obehagliga känslor av verklighetsfrånvaro, ångest eller depression dyka upp. Jag tror att det oftast helt enkelt är ett resultat av tankeprogrammeringen och det felaktiga undertryckandet av känslolivet.

    Det handlar om en långsam läkedomsprocess, vilket underlättas av att man finner sin identitet som kristen och som människa i övrigt. Det underlättar att hitta tillbaka till den man var innan man började låta sina tankar programmeras av trosförkunnelse. Att åter knyta kontakt med vänner från den tiden och återuppta tidigare intressen kan vara en hjälp i läkedomsprocessen

    Forts

    Gilla

  3. Inlägg 2

    Tankar om besättelse

    Min erfarenhet är att många som lämnar trosrörelsen brottas med tankar på om de har demoner i sig. Deras symtom, röster eller synintryck får dem att tro detta.

    Min bedömning är att det i de flesta fallen rör sig om psykiska besvär som kan förklaras av tankekontrollens effekter. Från andra håll är det känt att tankekontrollen i sig kan leda till besvär som är mycket lika dem vid schizofreni, depression eller neuros.

    Dessa symtom tolkas lätt som demonisering av den som varit inne i trosundervisningen. För de flesta avtar symtomen vid rehabilitering.

    Andlig kamp

    Även om demonisering enligt min bedömning är ovanlig bland människor som har besvär efter en erfarenhet av trosrörelsen, vill jag inte negligera den andliga kamp som man får gå igenom.

    Det handlar om en villolära som fått grepp om en människa. Bakom detta står ytterst sett onda makter. Den som frigör sig från eller går emot den falska läran, står därför i en andlig kamp.

    I den situationen kan det kännas skönt att få stöd av andra i förbön och gemenskap. Stödet kan ibland vara det som avgör om personen ska orka frigöra sig från villoläran.

    Det har varit min erfarenhet att läkedomsprocessen har skött sig bäst när jag glömt demonerna, vare sig de varit inbillade eller verkliga, bett till Gud kortfattat på svenska, läst någon bibelvers, deltagit i en kristen gemenskap och i övrigt levt mitt vardagsliv under det att jag fått hitta min identitet.

    Anledningen till att min bön och bibelläsning vara kortfattade under en tid var att jag inte klarade längre stunder utan att försvinna iväg i tankar och känslor.

    Jag kunde i så fall uppleva att jag inte riktigt stod på säker mark, och de väl inpräglade bibeltolkningarna och bönemetoderna från trosrörelsen kunde då göra sig ofrivilligt påminda på ett obehagligt sätt. Den dagliga andakten kunde den första tiden på så sätt bli mera kamp än uppbyggelse.

    Forts

    Gilla

  4. Inlägg 3

    I början var det svårt att läsa Bibeln eftersom jag då genast associerade till vad jag hört inom rörelsen. Jag hörde trosförkunnares predikningar i mina tankar när jag läste vissa bibelord.

    Det var nästan som att sätta på bandspelaren. Därför läste jag böcker av kristna författare som jag tidigare haft förtroende för. Det hjälpte mig, samtidigt som jag fick en inblick i ett annat sätt att se på kristen tro.

    Jag fick alternativa tolkningar till de bibelställen jag lärt mig som trosförkunnare och behövde sedan inte köra fast i det tänkandet när jag läste Bibeln.

    Den första tiden var det mycket uppbyggligt att be med egna, omaskerade svenska ord, medan tungotal var betydligt mer svårhanterligt.

    Det berodde dels på att jag mycket lätt kom in i inkörda spår i tankar och känslor då jag talade i tungor och lättare hamnade i trosrörelsens beteenden och tankar, dels på att jag var osäker på vad tungotalet egentligen betydde för mig och för Gud.

    Mitt tungotal hade påverkats kraftigt under tiden i trosrörelsen liksom min bön med svenska ord, men det var mycket svårare att urskilja vad som var vad i tungotalet.

    Därför kändes det betydligt tryggare att be med svenska ord och gärna skrivna böner som Fader Vår som jag visste på förhand var en bön från mitt hjärta.

    Att tvingas leva i vardagen i relation till människor var i början ett effektivt sätt att får markkontakt när tankar och känslor flöt iväg någon annanstans.

    Kontakten med folk som förstod vad man gått igenom och som man kunde prata med var kanske det som var mest själavårdande när det kändes svårt den första tiden.

    En sådan kontakt kan vara viktig även i fortsättningen. Emellanåt behöver man ventilera sina frågor med någon som förstår vad man pratar om. Till att börja med kan det behovet verka nästan omättligt. Kontakten med andra som varit med om något liknande fyller då en viktig funktion.

    Forts

    Gilla

  5. Inlägg 4

    Ledning genom inre maningar

    Jag tror att den Helige Ande kan vägleda den kristne genom inre maningar. I trosrörelsen åsidosätter man emellertid de inre maningar som inte stämmer med rörelsens uppfattning.

    På detta sätt ”kör man över” den Helige Andes maningar under en längre tid. När man sedan lämnar rörelsen kan det vara svårt att i början kunna skilja på vad som är den Helige Andes maning och vad som beror på den indoktrinering man utsatt sig själv för.

    Ledning genom förståndet

    I bearbetningen av mina erfarenheter har jag använt mitt förstånd genom att läsa, skriva och rent intellektuellt bena ut vad som är rätt och fel. Det avråder man från som trosförkunnare:

    ”Alltför ofta ser vi på tingen ur intellektuell synvinkel och strävar efter att reda ut dem med vårt förnuft. Men inte någonstans säger Bibeln att Gud leder oss genom våra sinnen och vår själsverksamhet.” Kenneth E Hagin ”Hur du kan bli ledd av Guds Ande”, s.10

    Döm om min förvåning när jag upptäckte att ledare i olika sekter också betonar att man inte ska lita på förståndet. De tar på så sätt bort det viktigaste redskapet man har för att hitta rätt.

    Får man inte lita på sitt förstånd när man kommer i gungning blir man mycket sårbar. I rena desperationen kan man gå tillbaka till den grupp man börjat ifrågasätta.

    Trosförkunnare hänvisar till Ordspråksboken 3:5 där det står att man inte ska förlita sig på sitt förstånd som motsats till att förtrösta på Herren.

    Oftast glömmer man att läsa vidare i samma kapitel där det står att den människa är säll som ”erhåller förstånd” (vers 13) och där man uppmanas att ”ta klokhet och eftertänksamhet i akt” (vers 21).

    Enligt Lukas 24:45, Romarbrevet 12:2 och 1:a Johannesbrevet 5:20 kan man använda sitt förstånd till att förstå Skriften, avgöra vad som är Guds vilja och lära känna Jesus. Ett sätt som den Helige Ande leder den kristen är alltså genom förståndet.

    Forts

    Gilla

  6. Inlägg 5

    Avgiftning

    Trosrörelsen innehåller både positiva sidor och samtidigt ödesdigert negativa sidor. Det har enligt min erfarenhet hittills visat sig vara mycket svårt att ta vara på det positiva utan att få med det negativa. Därför har min slutledning blivit att det är nödvändigt att helt undvika trosrörelsen och sammanhang där liknande undervisning förekommer.

    En före detta alkoholist kan inte ta en mellanöl någon gång emellanåt. Han måste avhålla sig helt från alkohol för att undvika återfall. Precis på samma sätt har det fungerat för mig och många andra när det gäller trosrörelsen.

    Den som genomgår avgiftning från sitt andliga drogberoende i trosrörelsen upptäcker ofta att det även blir nödvändigt att avhålla sig från sammanhang med liknande andlighet.

    Kristenheten i de etablerade kyrkorna ter sig många gånger ljum och inte speciellt lockande för den som är van vid trosrörelsens engagemang. Man får inte det rus man är van vid från trosrörelsens möten.

    Den här avtändningen har av någon liknats vid att övergå från amfetamin till kaffe. Abstinensen infinner sig snart. Man befinner sig plötsligt i ett ingenmansland och tycker sig inte höra hemma någonstans.

    I det läget går många tillbaka till källan för sitt andliga rus. Även många som vet att det i grund och botten är fel att gå tillbaka ger efter för trycket. Man orkar inte med abstinensens vånda. Det rör sig om en kamp på både det psykologiska och andliga planet.

    Forts

    Gilla

  7. Inlägg 6

    Upptäcka Gud på nytt

    Mycket som man tidigare tagit för självklart måste åter upptäckas. Varför är man egentligen kristen? Jag började erinra mig saker som gjorde att jag fick en kristen tro, som berättelsen om Stefanus som förlät sina avrättare (Apg 7:60).

    Jag började se hur Gud kunde verka på ett enkelt sätt i vardagen. Gudstjänsterna var inte speciellt spännande alla gånger, men jag kunde upptäcka Gud i det lilla.

    Jag kommer exempelvis ihåg vilket mäktig upplevelse det var vissa gånger att läsa trosbekännelsen. Det var som att förena sig med de som utformat den i kampen mot irrlära. Betydelsefullt har varit att få be syndabekännelsen och få uppleva Guds heliga närvaro i nattvarden.

    Grunden för tron

    Det blev naturligt att bygga tron på den historiska tillförlitligheten i vittnesbördet om Jesus i Bibeln. Jag fick stor hjälp av Bo Giertz som hävdar att ”Bibelns har blivit sådan Gud ville att den skulle vara för att han skulle kunna tala om sin frälsning till alla folk och till alla tider.”

    Jag förstod att Bibeln utformats som Gud ville för att visa oss vem Jesus är. Det blev naturligt att lyfta på hatten inför ställen i Bibeln som verkar svårförståeliga eller motsägelsefulla, för att låta det viktiga bli att lära känna Kristus genom Skriften.

    Trosrörelsens uppfattning om den Helige Ande har successivt fått ersättas av en annan bild. Jag har förstått att det som jag tidigare uppfattade som den Helige Andes manifestationer i trosrörelsens möten,

    knappast har något med den Helige Ande att göra överhuvudtaget. Det är snarare så att Han verkar på ett mjukt och stilla sätt i människors liv för att skapa en tro på Jesus.

    Gilla

Lämna en kommentar